TELEVISION
Tom Verlaine gitarr, sång (Tom Miller)
Richard Lloyd gitarr
Billy Ficca trummor
Fred Smith bas (från
"Blondie")
Television bildades 73 av Verlaine, Lloyd, Ficca och Richard
Hell. De hade haft flera grupper tidigare, ledda av Verlaine och Hell. Verlaine
och Hell gick i skolan tillsammans på 60-talet, och de rymde också därifrån
tillsammans. Verlaine flyttade till New York -60. Han var tidigare mest
intresserad av piano och saxofon i "free-form jazz-style", men i New York
började han spela gitarr. 1971 bildade han "Neon Boys" med Hall och Billy Ficca,
som varit jazztrummis i flera år. Dee Dee Ramone gjorde en audition till "Neon
Boys" man enligt Verlaine kunde han inte skilja på ett G- och ett A-ackord.
"Neon Boys" höll inte särskilt länge och det gjorde inte heller deras nästa
försök "Goo Goo". När de slutade började Ficca spela i ett bluesband och
Verlaine gjorde solospelningar runt om New York. Man bildade att band igen, med
Richard Hell, Ficca och en fjärde person, "som tyckte om att spela blues". Deras
första uppträdande var på The Towohouse Theater i New York i mars -74 och det
var många där och såg dem. Det slutade med att Tom Verlaine övertalade CBGB:s
ägare att han skulle ha Livemusik på klubben. På det sättet fick man ett "hem"
för ett stort antal nye vågen-band som behövde spela inför en någorlunda
mottaglig publik. De spelade in några taper tillsammans med Eno för Island
Records, men ingen var nöjd, så det blev inget av det. Verlaine och Hell kom
inte så bra överrens längre, Verlaine tyckte att Hell var dålig, rent
musikaliskt och de bestämde att de behövde någon bättre. I mitten ev -75 lämnade
Hell bandet, för att väldigt snabbt gå med i Johnny Thunders "Heartbreakers",
och senare bildade han sitt eget band "The Voidoids". På den tiden bodde
Verlaine tillsammans med Patti Smith, och han medverkade också på gitarr, på en
av hennes första singlar "Hey Joe", och han var också med på låten "Break It
up", på hennes debutalbum "Horses". Det var Patti Smith som köpte honom hans
första riktiga gitarr, och de gjorde en lyrikbok tillsammans, som hette "The
night". Efter Richard Hell, kom Fred Smith som tidigare spelat med "Blondie" och
sent -75 spelade Television in sin första singel som hette "Little Johnny Jewel"
på "Orc records" och sedan fick de kontrakt med Elektra. De gjorda LP:n "Marquee
moon", som släpptes 1977 och fick ett extatiskt mottagande av kritikerna. Även i
England fick den att gott mottagande.
Marquee moon Electra 7E-1098 1977
Kallt, klart
ljud, spelat med ett avstånd till lyssnaren. Det är desperat storstadsrock men
mycket förfinad, inga grötiga gitarrer eller långa solon. Helt enkelt bra rock
från New York. Mycket genomtänkt LP. Inte en ton för mycket någonstans. Här
finnes i varje samling av ny musik.
Adventure E. 6E 133 1978
Detta är den sista LP som
Television gjorde och den är en naturlig fortsättning på den förra, mycket fina
debuten. Gjord efter samma mall men inte på något vis en upprepning av debuten.
Varierad rockmusik med överraskande bra
musiker.
Soloplattor:
Richard Lloyd Alchemy E. 6E
245 1979
Lloyd och Ficca från gruppen hjälps åt, en del andre musiker
gästar, man det blir inte som Television. I och för sig är det bra, det går inte
att undvika när man spelar som Lloyd, men det har gjorts massor av liknande
plattor förut. Amerikansk poprock, snäll och lite tandlös.
Tom Verlaine E. 6E 216 1979
Detta är mer åt
Televisionshållet, en naturlig fortsättning på det tidigare materialet av
gruppen. Det enda som man kanske kan sakna är det gnistrande gitarrljudet. En
bra solodebut.
Tom Verlaine - Dreamtime Warner Bros BSK 3539
1981
Verlaine har utvecklats ytterligare, nu låter det mera
ödesmättat, nära och känsligt. Bra musik och tycker man om Television så tycker
man också om detta.
Artiklar om: Television- MM
770528 s. 1,39,34 "Just watch television" - Allan Jones.
- MM 780415s.
39-41,68 "Television commentary" - Allan Jones, int. med Tom
Verlaine.
- NME 780506 s. 23-24 "Another television broadside" - Steve
Clarke, int. med Tom Verlaine.
- NME 780902 s. 3 "Television switch off" -
Tony Stewart.
- MM 790901 s. 17-18,34 "Independent TV technician returns to
work" - Cbris Brazier.
- NME 791013 s. 28-29,73 "Happiness is a guitar
called Fender" - Richard Grabel, int. med Tom Verlaine.
- NME 810912 s.
7-8 "Tom Verlaine's question time" - Chris Salewicz.
- Larm nr 5 s. 22
"Television"- Christer Olsson.
|