THE STRANGLERS

Hugh Cornwall gitarr (från "Johnny Sox")
Dave Greenfield orgel
Jean Jaques Burnel bas (John Burnel)
Jet Black trummor


Stranglers bildades i slutet av 1974. Cornwall annonserade efter en trummis, med resultatet att Jet Black dök upp. Efter en tid kom Burnel med av en tillfällighet och en ny annons fixade fjärde medlemmen Greenfield. De blev snabbt kända för sina kraftfulla liveframträdandande, detta var ett år före "Sex Pistols". Stranglers hade också den första försäljningssuccén inom nya vågen- området, med debutLP:n. Man har givit ut en singel på svenska "Sverige jag är insnöad på östfronten", med sång av Hugh Cornwall. Medlemmarna är ganska gamla och det tyckte de flesta andra nya vågen band inte om. Även om införandet av någon slags åldersgräns skulle vara en total motsägelse mot all den frihet som punkerna säger att de står för och strävar efter. När Cornwall bodde i Sverige hade han bildat en grupp med två amerikaner och en svensk, men de flyttade alla till Storbritannien och där bröt de upp sitt samarbete. Det finns inte mycket information om de olika medlemmarna i bandet.
Det har alltid funnits ett stort motstånd mot gruppen. Bråk om svordommar och annat skräp, men de säljer rätt bra, så publiken tycker om dem. När de spelade in "Peachas" (singel från -77), fick de "tvätta" texten och byta ut fula ord. Trots detta är singeln mycket bra och en klassiker i nya vågen sammanhang.


Rattus norvegicus United Artist UAG 30045 1977
Mycket manlig musik, med ett tungt, hårt och tufft spel. Från detta sätt att spela har de med tiden övergått till ett bli mera symfoniskt inspirerade. Deras tre första LP-skivor räknas som deras bästa och efter det finns det bara en del singlar som är undantag från kvalitetsnedgången. De har släppt en singel med svensk text, "Sverige jag är insnöad på östfronten", sjungen av Hugh Cornwall, som bodde några år i Lund. "Don't bring Harry" finns i fransk version sjungen av Jean Burnal, som är franskättling. Vi her svårt att skilja deras skivor åt när det gäller den musikaliska kvaliteten. Dock har vi den åsikten att deras tidigare alster är bäst. Med den första upplagan av debuten följde en gratis singel.


No more heroes U.A. UAG 30200 1977
Black and white U.A. UAK 30222 1978
(en vit frisingel medföljde första utgåvan.)
Live : x cert U.A. UAG 30224 1979
The Raven U. UAG 30262 1979 sept
(har att tredimensionellt omslag)
IV International record syndicete SP 70011
(en USA- utgåva med singel- och EP-utgåvor, gratis EP madföljer skivan)
The man-in-black Liberty LOG 30313 1980
La Folie L. LOG 30342 1981


Soloplattor:
Hugh Cornwall Nosferatu U.A. UAG 30251 1979 (med Robert Williems från Captain Beefheart)
J J. Burnell Euroman cometh U.A. UAG 30214 1979


Artiklar om:   The Stranglers

• MM 770514 s. 1, 38, 43 "Stranglers tie the knot"
• NME 771008 s. 7-8, 61 "Locker room sexuality and six figure rebels" - Tony Parsons.
• MM 780603 s. 8-9 "Black side of the Stranglers" - Harry Doherty.
• NME 780909 s. 23-25, 57 "Really nice guys" - Chris Salewicz, stor intervju.
• NME 790210 s. 27-30, 54 "4 strings of fury" - Phil McNeill, int. med Jean-Jaque Burnell.
• MM 790908 s. 19, 50 "Something better change" - Harry Doherty.
• NME 791103 s. 6-8, 73 "Last train to Transylvania" - Nick Kent, om Hugh Cornwall's soloLP "Nosferatu".
• NME 800802 s. 16-17 "The nice man cometh" - Chris Bohn.
• NME 810131 s. 14-15 "They're coming to lake you away, ha ha!" - Lynn Hanna, int. med Jet Black och Hugh Cornwall om sjunde LPn.